fredag 9 december 2011

Det här med jämställdhet

En av de bloggar jag följer regelbundet skrev detta inlägg och diskussion gick varm och jag måste bara säga mitt eftersom det är ett ämne som engagerar mig. Under hela utbildningen har diskussionen om genus/ jämställdhet varit het. Vi har vridit och vänt problemet 511 varv och nu har det blivit ännu mer aktuellt för mig då jag själv ska bli mamma. 


Att vara medveten om jämställdhet handlar för mig om att ge alla samma förutsättningar (gäller både flickor och pojkar) att bli just det den vill vara. För mig handlar det inte om kläder (sätta på en unisextröja kan alla göra) utan att barnen själva ska få utforska vem den vill bli med stöd från sin omgivning. Är tjejen intresserad av dockor så låt barnet leka med dockor med det ska vara lika okej om en pojke vill det också.


Jag som förälder kommer i början välja de kläder som jag tycker om vilket kommer vara en blandning av unisexkläder och vad som kan anses som "tjejkläder" (även om jag inte vill uttrycka mig så eftersom det redan där sätter stämpeln för vad som är kvinnligt/ manligt) men när mitt barn kommer till den åldern då hon själv vill välja sina kläder/intressen så ska hon få uppmuntran i det. Jag hoppas vi som föräldrar har varit sådana förebilder och givit henne en sådan uppväxt som gör henne så trygg i sig själv att hon kan gå just den väg hon vill, utan hinder från den rådande normen för manligt/ och kvinnligt. Detta var lite kort mina tankar i detta ämne ;) Ni får gärna skriva ner era tankar i ämnet också, jag tycker det är jätte intressant att höra. 




4 kommentarer:

  1. Alltså jag är också enig med dig. Däremot vet jag inte om vi är någon superjämnstäld "familj" då det är jag som tvättar, bakar och städar medan mannen sköter mer fysiskt arbete och sen lagar maten. Men det passar oss och alla gör det man gillar/tycker är kul. ;-)

    vi pratade om det igår och klart att vår lilla tjej ska få en brandbil om hon så önskar eller något annat som kanskei nte är så flickigt. Men vi får se vad det för krabat! Kanske är hon lika uberflickig som jag varit som liten. ;-)

    SvaraRadera
  2. håller helt med om att det blir mer "ordentligt" gjort när man själv städar o tvättar. min karl KAN men jag föredrar att göra det på mitt sätt hahahaha xD.

    SvaraRadera
  3. Håller med jag med dig och bloggen du länkat till :) den andra föräldern måste ju ha missuppfattat konceptet ;) och hur visste den andra föräldern att Lo va en flicka?? visst skulle en pojke kunna heta Lo..

    Men kan inte undgå att undra om det känns lika OK att Sven 7 år har på sig en glittrig, spetsig klänning som att Stina 7 år har snickarbyxor(?). Pressen är mest på pojkar känns det som- en flicka kan alltid vara en pojkflicka och det är bara tufft men en pojke som "är enl. tjejstandarden" får andra blickar..

    SvaraRadera
  4. Jessica: Där har du helt rätt!! Pojkarna blir ofta bortglömda i denna diskussion.

    SvaraRadera